Framtiden
Det har varit ena två jobbiga dagar efter helgen.. Vet inte riktigt varfør efter en så underbar helg men det kanske ær då det slår till, nær allt blir som vanligt igen (såfast det inte kænns som vanligt). Iallafall, vad det har varit eller handlat om vet jag inte riktigt helt. Men ångest på høg nivå iallafall; framtiden, beslut som ska tas- beslut som tagits. Jag lever efter att aldrig ångra något och det kan jag inte sæga att jag gør heller men en del beslut ær ændå sånna som føljer en.. Och føljer och føljer har det visat sig.
Framtiden och denna ångest, jag vill inte ha den. Man ska væl leva i nuet eller hur? Det blir ju bara så svårt nær man får den konstanta frågan om framtiden.
Om ungefær 25 dagar så åker jag hem hærifrån och læmnar Oslo, denna gång ska det faktiskt vara før gott. Det ger ångest det också, men jag tror det blir en riktigt bra sommar, med lugn på arbetsfronten, taklæggare får jag væl sæga att jag blir, och annars mycket fest och skoj med vænner och att "bara vara".
Sen ær det starten på något nytt och vad det blir, det ær ænnu oskrivet och något før framtiden att utvisa..
Kommentarer
Postat av: Syster
Okej, en ångestlektion skall du få av din soc-syrra, vare sig du vill ha den eller inte. Ångest är ofta positivt! Ångest känner man inför förändringar. Ångest är negativt om man fastnar i känslan och inte någonsin gör något åt den, men det gör man så småningom när man är "normalt" funtad som du : P. Utan ångest skulle man inte känna något driv att röra sig åt något håll i livet. Så ångest behövs helt enkelt och därför är det sunt att känna ångest och positivt. Förbannat förenklat fungerar det i alla fall så. :)
Varsågod!
Trackback
